Kapitel 18 – Peter alias Scabber och hans nya liv som en husråtta...

- 1981 den 7:e November -
Molly Weasley sätter sig på huk för att undersöka råttan, hon ska just lyfta upp råttan när hennes man Arthur uppenbarar sig. "Ta de lugnt med Scabbers, du vet hur mycket Percy tycker om sin råtta".

När ingen ser, biter Peter sig i sin avhuggna tå, blodet forsar, nu ser den ut som den nyligen är avbiten av en råtta. Arthur blir den som tar upp Peter eller Scabbers som han nu heter.

"Det ser ut som du har haft rätt, Molly, han är skadad, vi måste nog binda om hans tass"

säger Arthur till sin make samtidigt som han smeker råttan, Peter känner sig gladare än på länge, han har någon som tycker om honom. Det känns som det var innan Lily, den fasansfulla tiden som var efter Lily vill han inte tänka på.
När Arthur och Molly kliver in sitt hus, hördes ett skrik från övervåningen, ett barnaskrik för att vara exakt. Skriket kommer från Weasleys yngsta barn, den två månader gamla dottern Ginerva. Molly springer snabbt upp på övervåningen för att ta hand om sin dotter, medan Arthur går in i köket för att leta upp efter något att stoppa blodet från Scabbers blödande tass, men innan han hinner leta upp något att stoppa blodflödet, springer en femårig glasögon prydd rödhårig kille och ropar: "Pappa, Pappa, har du hittat Scabbers?" samtidigt drar han i faderns byxlinning. När Percy kliver in, minns Arthur första hjälpen trollformlerna som alla fick lära sig under kriget. Han viftar snabbt med sin stav, ut kommer linnen som snurrar sig snabbt runt Scabbers tass. Arthur ger den ny bandagerade råttan till Percy och säger: "Här har du Scabbers, han har varit i bråk och är ny skadad, så du får ta det lugnt med honom"

- 1982 den 22:a Augusti -
Den nu sexåriga Percy vaknar upp, han sätter på sig sina glasögon och stiger upp Plötsligt hörs ett litet pip från pojkens nattduksbordet, där sitter en stor fet råtta i en bur. Om man undersöker råttan närmare, ser man att på råttans framtass saknar en tå.

"Scabbers är du fortfarande hungrig, jag gav dig ju mat innan jag gick och lade mig" säger Percy och häller torrfoder ned i matskålen. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att råttan såg besviken ut. Just denna råtta var en väldigt bortskämt råtta och inte heller en helt vanlig råtta, denna råtta var nämligen en animagus, en trollkarl som kan förvandla sig till ett djur. Denna trollkarl var en efterlyst brottsling vid namn Peter Pettigrew, han var efterlyst för mordet på 19 mugglare, samt förräderi, därför levde han som en råtta som kallades Scabbers.

Den lilla pojken var väldigt glad idag, de var nämligen hans födelsedag. Han öppnade buren och tog med sig råttan och gick ned för att äta sin födelsedags frukost.

"Percy lilla gubben, måste du ha med dig Scabbers överallt?"

Pojken gör en min åt sin mamma och sätter sig bredvid sina två yngre bröder, som är tvillingar. De två tvillingarna flinar elakt åt sin äldre bror när han sätter sig ned på stolen, först verkar det inte hända något speciellt, men efter en stund flyger Percy upp ur sin stol och samtidigt tappar han Scabbers som flyger ut över rummet och träffar Percys yngre syster rakt på pannan. Som tur är blev det ingen större skada, den lilla flickan bara flinar åt sina äldre bröder och fnittrar glatt.

Percy vänder sig mot tvillingarna och ska just börja skälla på de, när en mörk skugga uppenbarar sig. "FRED OCH GEORGE, VAD TÄNKTE NI PÅ, TÄNK OM NI HADE SKADAT GINNY" Skuggan tillhörde deras fader Arthur som just hade klivit in i köket i lagom tid för att se tvillingarnas spratt.

- 1982 den 1.a September -

Denna dag var en spännande dag för familjen Weasley, hela familjen var samlade inklusive Scabbers som satt i Percys famn. Idag skulle den äldsta sonen Bill börja på Hogwarts, som är en av de bästa skolan för trollkarlar och Häxor, både Arthur och Molly hade gått där. Alla var väldigt glada och samtidigt ledsna, alla kanske förutom Ginny, hon var fortfarande bara ett år och kanske inte riktigt förstod vad som innebar att Bill skulle till Hogwarts. Till och med Scabbers såg både ledsen och glad ut, det var lilla Ron som påpekade det, när råttan försökte gömma sig i en av Bills väskor. Men de var ingen som trodde att råttan verkligen ville följa med till Hogwarts. De flesta trodde på idéen Charlie kom med, vilket var att Scabbers letade efter något nytt ställe att sova på. Scabbers brukade sova hela dagarna, därför trodde alla på Charlies idé.

Men sanningen var precis de Ron sade, Peter hade börjat tröttna lite på Ottery St. Catchpole. Han hade undersökt varje dunge, men oftast blev han buren runt av Percy hela tiden. Peter hade försökt beräkna hur många år de var kvar tills Percy skulle till Hogwarts, Peter trodde att Percy var sex år, vilket gjorde att han nog fick komma dit om fem år. Men skulle Peter orka med 5 långtråkiga år till, eller skulle han behöva rymma?

-1982 den 25:e December -

Det var jul, hela stora släkten Weasley var här, alla från gammelfaster Mildred till Scabbers, som nu räknades till familjen. Egentligen var det ingen som riktigt räknade honom till familjen, om inte Percy var där. Scabbers hade till och med fått en egen julstrumpa, som var fullt med Scabbers favorit föda. Vilket konstigt nog, var choklad grodor, Percy hade tagit halva sin veckopeng i flera veckor och sparat för att köpa Scabbers en stor låda med chokladgrodor. Hans föräldrar och syskon försökte stoppa Percy, men han vägrade lyssna på de, innerst inne visste han att Scabbers var en väldigt ovanlig råtta..

När alla var samlade vid bordet, var det Bill som alla ville prata med och om, han hade just läst sin första termin på Hogwarts. Men de var inga som märkte vem det var som satt i hans knä, de var nämligen Scabbers. Bill hade konstigt nog saknat råttan när han hade levt utan den i flera månader. De första han gjorde när han kom hem var att leta upp Scabbers och hälsa på honom. Scabbers var också glad över att träffa Bill, Peter gillade att följa efter Bill när han var ute med Charlie och letade efter djur.

- 1983 , Juli -

De var nu sommar,Scabbers fick äntligen vara mera ute, de verkade också som att Percy började tröttna lite på sin råtta. Eller så ville han bara att Scabbers skulle motionera mer, under vintern att Scabbers blivit mycket fetare, han såg nästan ut som en liten katt. Men han såg inte sjuklig ut, han var ganska nöjd över att bara sitta och äta under vintern. Men nu när sommaren anlände hoppades Peter på att han skulle kunna smita iväg och sträcka på sina ben.

De första veckorna i Juli, kom Peter alltid tillbaka på kvällen, det märkte att han kom tillbaka vissa dagar, vissa inte. Tillslut bestämde sig Peter för en längre resa, han hade tränat sin spöktransferens dessa dagar när han bara hade varit borta korta tider. Han hade inte använt sig av spöktransferens på två år, så han hade behövt träna sig. Han ville besöka sitt gömställe, där han hade lämnat sina käraste ägodelar. Förhoppningsvis hade inte dödsätarna hittat platsen, men vad Peter hade hört under tiden på Kråkboet hade de flesta dödsätare åkt fast. Så han hade stora förhoppningar att hitta sitt gömställe intakt.

Tillslut den 31:a Juli, bestämde sig Peter för att sticka iväg och kolla till hans gömställe.

När alla hade gått ut, var huset tomt, på några sekunder hade han transformerade sig till en människa. Han slösade ingen tid på att kolla till hans utseende utan spöktransferade sig snabbt till iväg. Hans första stopp blev Godrics Hollow, vilket var ett misstag, när han närmade sig graven, hörde han en välkänd röst: "VEM ÄR DÄR, VEM ÄR DU"

Innan hans förredetta vän hade upptäckt honom spöktransferade han sig bort.

"Puhh, de var nära ögat" tänker Peter när han senare anländer till sitt gömställe.

De visar sig vara precis som han lämnade det, breven låg fortfarande inbundna och skyddade i den lila silverprydda lådan som han hade fått av henne när han fyllde 17. Han kände fortfarande doften av henne, doften är nästan så stark att han kan blunda och se henne framför sig. Peter hade förtrollat lådanså att hennes doft alltid finns kvar, de visade sig att efter 2 år fungerade den fortfarande lika bra. Hon skulle vara så stolt över honom, för förtrollningar hade aldrig varit Peters starka sida. Han lyfter varsamt upp den lilla trave med brev han fått av henne. Han öppnar de första av breven och drömmer sig bort till den gamle goda tiden när hon fortfarande avskydde honom.

"1975 den Sjätte Juni 19:24

Hej Peter, jag blev förvånad att du skickade ett brev till mig
med tanke på vår historia.
Men jag skulle gärna hjälpa dig med Trollformellära
Jag kan börja ge dig handledning i höst, ska vi säga
att vi ses i biblioteket den andra September, klockan 7?"

Hans händer darrade, han kunde inte förstå att hon var borta, han lade brevet försiktigt överst på högen och öppnade varsamt locket på lådan. Överst låg ett foto av honom och henne, båda två log glatt mot fotografen, kortet var taget under deras sista dag på Hogwarts. Det var under detta sista år då hans liv hade gått utför då hon hade börjat älska honom.

-1984 , den 25:e December -

Peter hade inte besökt sitt gömställe sen den förrädiska dagen förförra sommaren. Han hade försökt se till att breven inte skulle kunna förstöras medan han var borta därifrån. Denna jul var bara den närmaste familjen samlade, alla sju barnen Weasley och Arthur och Molly. Även om Charlie nu hade börjat skolan, var de ändå inte lika stort. Bill hade redan gjort allt som Charlie skulle göra. Men alla vid bordet var ändå glada över att Charlie hade gått hans första termin, speciellt lilla Ginny, som avgudade sin storebror. Percy hade nu åter börjat få intresse i Scabbers, så Peters liv hade åter blivit skönt och trevligt, de fick Peter att släppa tankarna på hans synder. Ju mer han tänkte, ju mer visste han att han hade handlat fel, men kärleken kan man inte styra.. Denna Jul var det en väldigt god stämning, Arthur hade fått en befordring, han var nu chef över mugglarskyddsavdelningen. De var inte mycket till högre lön, men Arthur var väldigt glad över det, så hela familjen blev då glada. Arthur hade till och med köpt små presenter till alla, även till Scabbers, som hade fått ett motionshjul. De hoppades att Scabbers skulle motionera lite mer, fast motion var inget som Peter gillade. Peter trivdes med att bara sitta still och lata sig, han hade äntligen hittat sin plats i livet. Även om han aldrig skulle glömma henne och vad han hade gjorde mot henne.